Skip to main content

Kista – Sensorbaserad trafikintelligens i urban innovationsmiljö

Kista Science City är en av Europas ledande testbäddar för smarta stadslösningar. I ett samarbetsprojekt med bland andra Edeva och Stockholm Stad var syftet att undersöka hur avancerad sensorteknik och uppkopplad infrastruktur kan användas för att utveckla intelligenta trafiksystem i realtid. Edeva bidrog med sin expertis inom mobilitetsanalys, där högupplöst data om fordonspassager samlades in och analyserades via den molnbaserad plattformen EdevaLive.

Genom att kombinera data från flera sensorer skapades en detaljerad och aktuell bild av trafikflöden och fordonstyper i området. Informationen kunde användas som beslutsunderlag för både trafikplanering och utformning av delade trafikytor. Edevas insats visade hur realtidsdata kan omsättas i konkreta åtgärder – från behovsanpassade regleringar till långsiktig stadsutveckling. Projektet bekräftade att datadrivna lösningar kan bidra till en mer flexibel och hållbar stad, där trafikmiljön anpassas efter hur den faktiskt används.

Läs mer

Läs även slutrapporten från projektet

Hornsgatan – Stockholms steg mot en mer datadriven trafikstyrning

Projektet på Hornsgatan i Stockholm är en del av stadens bredare strategi att bli en mer innovativ och datadriven smart stad. Syftet var att utforska hur sensordata och digital övervakning kan användas för att förbättra trafiksäkerheten och minska miljöpåverkan i innerstadsmiljö. Edevas roll i projektet var att tillhandahålla realtidsbaserade fordonsdata som kunde användas för att förstå hur gatan faktiskt används – inte bara hur den är planerad att fungera.

Genom att analysera information om fordonstyp, hastighet, emissionsklass och rörelsemönster fick staden ett helt nytt underlag för beslutsfattande. Resultatet blev en ökad förståelse för trafikens påverkan på både luftkvalitet och framkomlighet – och nya möjligheter att agera direkt vid regelbrott. Edevas teknik visade sig särskilt värdefull för att identifiera mönster över tid och ge stöd till framtida insatser, som exempelvis miljözoner eller dynamisk reglering. Edevas utrustning, Actinode, bevakar nu miljözon 2 på Hornsgatan.

Läs mer om Stockholms innovationsarbete

Miljözon klass 3 – Automatiserad övervakning i realtid för renare stadsluft

Införandet av miljözon klass 3 i delar av Stockholms innerstad är ett viktigt steg i stadens arbete för bättre luftkvalitet och fossilfri trafik. Syftet med zonen är att begränsa tillträde för fordon med höga utsläpp och på så vis minska hälsofarliga partiklar i luften. För att detta ska fungera krävs dock effektiv övervakning – och det är här Edevas teknik kommer in.

Genom att använda Actinode och EdevaLive kan fordon klassificeras automatiskt utifrån typ, ålder och miljöprestanda. Informationen jämförs i realtid mot de krav som gäller i zonen, vilket möjliggör snabb detektion av de som inte får vara där – utan att kräva manuell hantering. Nästa steg i processen är att använda denna data till att, i realtid, visa information på platsen. Edevas lösning bidrar därmed till att säkerställa efterlevnad av reglerna, men också till att skapa ett beslutsunderlag för framtida datadrivet arbete med zonutvidgning eller anpassning. Projektet visar tydligt hur digital trafikintelligens kan omsättas i praktisk miljöstyrning med mätbar effekt.

Miljözon 3 i Stockholm
Nyhet om miljözonsövervakning i Stockholm
Edevas pressrelease

Smarta urbana trafikzoner – Effektivare godshantering i Göteborg

Göteborgsprojektet inom ramen för “Smarta urbana trafikzoner” fokuserade på att förbättra tillgängligheten och effektiviteten i stadens lastzoner. Målet var att skapa en mer dynamisk förvaltning av dessa ytor, som ofta är underutnyttjade eller felanvända. Edeva bidrog med teknik för att mäta fordonspassager, analysera användningsmönster och identifiera flaskhalsar i realtid.

Med hjälp av dessa data kunde Göteborgs stad få en bättre förståelse för hur lastzonerna faktiskt används – och vilka tider som är mest kritiska. Informationen låg till grund för optimerade regler och zonutformning, där utrymmen kunde reserveras eller anpassas efter faktisk efterfrågan.

Läs mer

Smarta urbana trafikzoner – Trygga och tillgängliga gaturum i Stockholm

I Stockholmsdelen av projektet “Smarta urbana trafikzoner” låg fokus på trygghet, tillgänglighet och samspelet mellan olika trafikslag. Syftet var att skapa mer säkra och inkluderande stadsmiljöer, särskilt i områden där fotgängare, cyklister och fordon delar ytan. Edevas teknik användes för att samla in realtidsdata om fordonens hastigheter, rörelsemönster och typ – information som var avgörande för att identifiera riskzoner och trafikbeteenden.

Genom att analysera dessa data kunde staden utforma anpassade åtgärder, som exempelvis dynamiska hastighetsgränser eller särskilda tillträdesregler under vissa tider. Edevas bidrag låg i att skapa det faktabaserade beslutsunderlag som krävs för att forma en mer anpassningsbar och trygg stad. Projektet visar hur digital infrastruktur kan bli ett verktyg för socialt hållbar stadsutveckling – inte bara trafikteknik.

Läs mer

Smarta lösningar för bättre kollektivtrafik – UPPER-projektet i Oslo

Att förbättra kollektivtrafikens framkomlighet i städer handlar inte bara om fler bussar och bättre tidtabeller. Det handlar lika mycket om att skapa rätt förutsättningar i gaturummet – där trafikregler efterlevs, bussar prioriteras och tekniken används klokt. I ett EU-finansierat projekt som heter UPPER har Edeva tillsammans med Statens vegvesen i Oslo undersökt varför busstrafiken på Dronning Eufemias gate (DEG) upplevs som ineffektiv – och vad som egentligen ligger bakom problemen.

Läs mer om UPPER projektet

Dronning Eufemias gate

På en del av gatan finns ett genomfartsförbud under rusningstid. Ett vanligt antagande var att biltrafiken under rusningstid hindrar bussarnas framkomlighet på DEG. Men våra mätningar med Actinode visade något annat. Trots att upp till 200 fordon per timme bryter mot förbudet att köra på den delen av gatan under rusningstid, påverkas inte bussarnas genomsnittshastighet i någon tydlig riktning. Istället pekar analysen mot att det är ännu okända orsaker. Kanske hindrar bussarna varandra vid hållplatsen? Det är väldigt mycket busstrafik i rusningstid. Att förbättra prioriteten i trafiksignalerna verkar svårt då man laborerat med detta under en längre tid. Det kanske inte går att få till så mycket bättre. Nu återstår att analysera bussarnas egna data i realtid tillsammans med Actinode-data för att se om vi kan identifiera vad som är orsaken till den låga medelhastigheten för bussarna. Eftersom mätningarna sker kontinuerligt via EdevaLive, kan effekten följas i realtid.

Titta på den dashboard som åskådliggör statistiken

Illegal vänstersväng – ett nudge-bart problem

Ett annat beteendeproblem på DEG är otillåtna vänstersvängar mot Nylandsveien – ett kritiskt område där spårvagnar korsar körbanan. Våra sensorer visar att upp till 80 fordon per dag bryter mot regeln. Många av dessa är taxibilar, men även utryckningsfordon och leveransfordon förekommer.

Trots relativt få registrerade olyckor finns en tydlig risk. Men istället för hårda straff kan enklare nudging ge effekt. Att rikta information direkt till taxibolag eller använda variabla meddelandeskyltar (VMS) kopplade till kamerorna är exempel på lösningar som Edeva kan leverera.

Intressant nog visar datan också att om en förare svänger vänster trots förbud, följer ofta fler efter. Att hindra den första – till exempel med ett tydligt meddelande i realtid – kan alltså ha stor effekt.

Just nu är planen att kontakta de taxibolag som identifierats som regelbrytare och se om det har någon effekt.

Titta på den dashboard som åskådliggör statistiken

Riksveg 4 har bullerproblem

På Riksveg 4 i Oslo har hastighetsgränsen nyligen sänkts till 60 km/h permanent för att minska buller. Här visar data att efterlevnaden är låg. Edeva har mätt både hastighet och trafikflöde tillsammans med buller och konstaterat att hastighetsefterlevnaden är låg bland de flesta trafikangrupperna.

Titta på den dashboard som åskådliggör statistiken

Hamngatan – värst i Linköping

Den mest förorenade gatan i Linköping är Hamngatan. Där har kommunen flera gånger överskridit gränsvärdena för utsläpp och föroreningar. Man har därför installerat en permanent miljömätare på platsen för att följa upp utsläppen och har i flera omgångar provat att designa om gatan. Det har varit hett diskuterat bland kommunens politiker och för att få ett faktagrundlag att basera besluten på har även Actinode monterats på platsen för att följa trafiken. Man vill se hur trafiken ser ut och hur den påverkar miljön. Därför har kommunens mätare synkroniserats med Actinodes trafikanalyser och man kan se i projektets dashboard hur till exempel antalet tunga bussar påverkar utsläppen av NO2.

Titta på den dashboard som åskådliggör statistiken

Hur följer man upp ett dubbdäcksförbud?

Flera kommuner har infört eller funderar på att införa dubbäcksförbud för att minska mängden farliga partiklar och förbättra luftkvaliteten på sina värsta gator. Men hur följer man upp ett sådant förbud? Även här har polisen alldeles för få resurser för att kunna kontrollera och bötfälla de som bryter mot förbudet. Med hjälp av Actinode och speciella, riktade, mikrofoner kan vi nu analysera ljudbilden som kommer in och veta om det är ett fordon med dubbdäck eller inte. På så sätt kan kommunen få statistik över hur ofta regelbrott förekommer och kan planera sina insatser därefter. Projektet är ännu inte klart så vi kan tyvärr inte erbjuda några länkar för att läsa mer.

Buller i Malmö

Boende längs Bergsgatan i Malmö upplever stora problem med buskörning som väsnas om nätterna. Polisen har inte resurser för att hantera problemet på ett effektivt sätt. Kommunens lösning med genomfartsförbud nattetid har haft liten effekt. Nu används Actinode med bullersensor och nummerplåtskamera för att detektera de fordon som väsnas mest. Politikerna i Malmö önskar sig möjligheter att ta tag i problematiken själva men för det krävs en lagändring. Nu hoppas de att de kan sätta press på regeringen med hjälp av den data de kan visa ifrån Actinode.

Läs i Sydsvenskan om installationen

Titta på SVTs inslag om systemet

Lyssna på Sveriges Radios intervjuer om projektet

Vad skulle vi kunna göra?

V2X i teorin – men är vi redo i praktiken?

Tanken på att låta fordon kommunicera med omgivningen – V2X, eller Vehicle-to-Everything – är lockande. Tekniken lovar förbättrad trafiksäkerhet, smidigare trafikflöden och effektivare kollektivtrafik. Men hur ser det egentligen ut i verkligheten, här och nu, på gatorna i Oslo?

I vårt projekt på Dronning Eufemias gate ville vi ta reda på just det.

Få fordon redo – trots stora möjligheter

Genom smart användning av Edevas befintliga ANPR-infrastruktur (kameror som läser registreringsskyltar) kunde vi matcha varje fordon med information om dess märke, modell och årsmodell – och därmed avgöra om det är V2X-kompatibelt. Resultatet?

Bara 2 % av alla fordon på DEG var redo för V2X-kommunikation. Ytterligare 4,5 % hade tekniken ”under utveckling”. Om Tesla hade haft stöd för V2X, som många hoppats, hade siffran landat på 14,3 %. Men än så länge fungerar det inte så.

Det innebär att även om tekniken är spännande, så är dess praktiska genomslag fortfarande mycket begränsat. Vi har helt enkelt inte tillräckligt många fordon i omlopp som kan ta emot meddelanden – och det lär dröja innan vi når dit.

Vad betyder det för framtida trafiklösningar?

V2X kan fortfarande spela en roll, men kanske inte på det sätt vi föreställt oss. Istället för att skicka information till bilen, kan vi använda infrastrukturen – alltså det som bilen möter längs vägen.

Ett exempel är dynamiska busskörfält. Tekniken vi redan använder för att identifiera bussar i realtid kan kopplas till variabla meddelandeskyltar (VMS) som signalerar till andra trafikanter när de behöver lämna bussfilen fri. Här handlar det inte om att bilen måste vara uppkopplad – det räcker att föraren är uppmärksam.

Rättvisa lösningar för en ny verklighet

Sedan 1 juli 2024 får elbilar inte längre köra i bussfilerna i Oslo – ett beslut som syftar till att förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken. Samtidigt har det lett till ökad trängsel i övriga körfält. Med en dynamisk lösning kan vi skapa balans: bussfilen hålls fri när den behövs, men kan utnyttjas av andra när det är möjligt. Det ger mer rättvisa trafikflöden – och bättre utnyttjande av befintlig infrastruktur.

En studie från svenska VTI visar dessutom att dynamiska busskörfält kan minska stressen för bussförare, öka kollektivtrafikens attraktivitet och upplevas som rättvisa av övriga bilister – så länge systemet är intuitivt.

Läs hela studien här

Actibump som V2X

Edevas aktiva farthinder, Actibump, är redan en form av fysisk nudging – men det skulle kunna utvecklas till ett kraftfullt V2X-verktyg. Genom att använda kamerabaserad igenkänning istället för radar kan vi identifiera fordon som bryter mot fler typer av regler än bara hastighetsgränsen – till exempel att köra i förbjudna bussfiler eller göra otillåtna svängar. Det är nästa steg i att använda infrastruktur för att förändra beteende på ett rättvist sätt.

V2X är inte dött – tvärtom. Men vi måste tänka om. Istället för att vänta på en framtid där varje bil är uppkopplad, kan vi använda dagens teknik på ett smartare sätt. Edevas lösningar visar att det går att påverka trafikbeteenden redan nu, med befintlig infrastruktur, rätt mätdata och tydlig kommunikation.

Rv 4 – nästa testområde för Actibump?

På Riksveg 4 i Oslo har hastighetsgränsen nyligen sänkts till 60 km/h permanent för att minska buller. Här visar data att efterlevnaden är låg. Edeva föreslår att Actibump installeras som en fysisk och visuell påminnelse till förare att hålla hastigheten. Tekniken är beprövad upp till 50 km/h, men har fungerat väl vid gränser på upp till 57 km/h i Danmark – vilket gör den väl lämpad även för detta sammanhang.

Actibumpen är också ett utmärkt exempel på hur teknik kan användas för att nudgea istället för att straffa – något som blivit en röd tråd genom hela projektet.

Kolla in Dashboarden för Riksveg 4

Vill du läsa mer om Actibump kan du gå till www.actibump.com/se

Slutsats: Data först – åtgärder sedan

De här projekten visar tydligt värdet av att grunda beslut på data, inte antaganden. Med hjälp av avancerad mätteknik, användarvänliga dashboards och innovativa lösningar som Actibump och dynamiska busskörfält, kan vi skapa både säkrare, tystare och mer tillgängliga stadsmiljöer – utan att bygga om hela staden –  men först måste vi veta mer om trafiken och trafikmiljön. Det är där Actinode gör som mest nytta!

Läs mer om hur Actinode fungerar och hur det står sig i jämförelse med andra lösningar här.

 

Vill du veta mer om hur Edeva kan hjälpa till i din stad?

Besök oss på www.edeva.se www.actibump.com eller www.edevalive.com